Den när julen kommer och går.

Julen har firats som sig bör. Barnen har fått massor av paket. Vi vuxna har ätit mängder av mat, spelat spel och umgåtts. Snartfemåringen passade på att få feber två dagar innan julafton och den har suttit i hela julen. Inget som lite febernedsättande medicin inte kan fixa. Julafton var bitande kall med en hel del snö. Juldagen bjöd på vårväder med gröna åkrar och kvittrande småfåglar. Vi lever sannerligen i kontrasternas land. Tre hela dagar borta från mina fyrbentingar var ganska jobbigt. Idag har jag gosat med krigsprinsessan och tagit ut henne på en lång promenad. Vet knappt om hon noterat att jag har varit borta men hon var sugen på att göra tricklekar. Visade upp många olika konster på promenaden och det var en vansinnig tur att jag fyllt fickorna med hästkarameller.

En glad nyhet är att svaret från senaste röntgen kommit. Lungor, lymfkörtlar och skelett är fritt från tumörer men det finns en liten inflammation i lungan. Inget man inte klarar sig igenom med några morfintabletter och två nätters ordentlig sömn. Det viktigaste är att min medicin håller cancern på plats. Det är bara den envisa tumören i hjärnan som jag måste leva vidare med ett tag till. I morgon ska jag i alla fall ut i skogen på min vita springare och känna livet i mig. Det finns där ett tag till. Snart är det nytt år och jag lovar att känna tacksamhet för att jag får uppleva det. 2019 blir nog bra. Jag tar dessutom sikte på 2020. Känner på mig att det kommer bli ett riktigt bra år. 2020, snart kommer jag!