Det dök upp ett sånt där minne på Fejsboken idag. En bild på mig och mannen. En vanlig bild. Tagen en helt vanlig höstdag för fem år sedan. Jag var gravid med fyraåringen. Mitt hår är långt och blont. Letade upp en annan bild lite senare samma år. Med stor gravidmage och långt, blont hår. Det blev en käftsmäll på något vis. Så tydligt hur sjuk jag ser ut nu för tiden och att jag en gång, inte så lång tid från nu, var jag en helt frisk människa. Kanske lika bra att glömma bort det. Allt kommer nog inte bli som förr. Men jag saknar mitt långa hår, eller tanken på att kunna ha långt hår. Jag saknar min pigga, friska kropp.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s