Livet är bra härligt. Sista tiden har det mesta känts helt underbart. Nog för att jag bekymrade mig ett dygn eller så över kommande behandling av hjärnan men förutom det. Vi har haft några sköna veckors ledighet med mycket bad och utflykter med ungarna. Träffat en himla massa energigivande vänner och familj. Hästarna har förgyllt tillvaron med fysiskt arbete så som stallreparationer, hagreparationer, hölassning och en lite gnutta ridning. Krigsprinsessan är en marodör som ständigt har sönder stallinredning och utrustning. Skruvdragare och hammare har gått varma denna sommar. Detsamma gäller såg och sekatör. Årets höbrist har tvingat fram kreativiteten. Vi har gått i vägkanter och klippt sly, sågat ner småbjörk och liat brännässlor. Allt för att samla extra mat till vintern. För den som har missat läget så kan jag meddela att det råder extrem foderbrist i detta avlånga land. Med temperaturer en bra bit över det normala sedan maj samt avsaknad av regn under nämnda tid har drivit växtligheten till strejk. Träden däremot tycks tåligare så denna vinter blir det annorlunda kost för våra fyrbentingar. Medlemmarna i Stall Hejåhå har denna sommar pluggat trädkunskap och bondelitteratur från artonhundratalet för att kunna samla näringsrik och ogiftig mat till våra djur. Resultatet blev mycket svett och en extra fiber på triceps samt höskullen fylld med lövkärvar och brännässlor. Än är vi inte färdiga.

Krigsprinsessan har sannerligen gått från klarhet till klarhet under sommaren. Pigg och glad värmen till trots. Modigare för var dag och allt mer intresserad av vad matten på ryggen tycker att man ska hitta på. Somliga veckor har lusten till att göra små minikrigshästar dock tagit överhand och då har prinsessan själv fått lov att bestämma aktivitet. Inte långt kvar till nästa träning på västkusten och jag känner viss press på mig själv gällande cirkusträningen. Prinsessan har hela tiden älskat cirkusträning och kunnat hålla på i timmar men när den biologiska klockan är stark orkar hon inte alls fokusera. Antar att det är snygga hingstar och söta fölbebisar som snurrar mellan öronen då. Vi har alltså inte lagt nämnvärt med tid på just den träningen. Några minuter om dagen har räckt. Hoppas nu att vi inte råkar pricka en sådan dag när det är dags för träning. Då får nog ponnytanten följa med istället.

Ponnytanten och jag har haft några mysiga kvällar tillsammans då vi har utforskat omgivningen och diskuterat livet. Hon är sannerligen en riktigt pärla min kloka och fina ponnytant. Jag är evigt tacksam över att hon kom in i mitt liv.

Annonser

2 reaktioner på ”Den när allt är lite för bra för att vara sant.

  1. Krigsprinsessan är smart och helt och hållet resonlig tycker jag. Vem väljer gymmet framför andra fysiska trevligheter??

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s