Jag lider av en svår sjukdom, en sjukdom som tycks vara medfödd,otålighet. Igår fick jag en extra stark släng av otålighet. Den dumma värken vill inte släppa och vid det här laget vill jag faktiskt att den ska vara borta helt. Att smärtan inte inser att jag lider av otålighet. Jag har helt enkelt inte tålamod att vänta längre. Det är snö ute och jag vill faktiskt åka pulka med mina barn. Jag vill kunna lyfta upp min snartfyraåring och krama henne hårt.När snarttvååringen får ett av sina utbrott vill jag kunna klä på henne samtidigt som hon skriker och vrider sig av ilska för att när allt är över kunna låta henne utmattat krypa in i min famn. Jag vill kunna galoppera illfort med snön sprutande bakom mig. Jag vill slippa sova på rygg. Jag vill börja jobba. Listan kan göras lång.

Igår försökte jag med strategin att sova bort smärtan. Funkade sådär kan jag meddela. Det gör mer ont efter många timmars stillhet. Lungan blir tyngre och stelheten i högersidan blir stramare. Bakläxa på den. Idag ska jag inte lägga mig så fort jag blir trött. Det blir provtagning på sjukhuset idag och sen telefonmöte med sjuksköterskan och läkaren. I morgon försvinner stygnen.

Annonser

6 reaktioner på ”Den med otåligheten.

  1. Läser ofta det du skriver älskade lena, du är stark, vi väntar på dig i skolan för att du ska bli frisk och självklart komma tillbaka. för att ingen kan förklara som dina förklaringar och din plats här är alltid tom även om det finns vikarie. Du finns alltid i vår hjärta puss och kram❤❤

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s