Den senaste tiden har ponnytanten mer eller mindre blivit tonåringens häst även om vi emellanåt byter för att Österrikiskan ska bli tonårsvan. Igår tog jag mig tid att bara gosa och rida den fläckiga. Hon blev otroligt exalterad och tyckte att vi allt kunde köra full fräs direkt från stallplan. Jag fick lova henne att vi skulle fräsa på lite senare men gamla ponnytanter behöver faktiskt värma upp innan om hennes kropp ska hålla för kommande års bus. Något motvilligt höll ponnytanten den, enligt henne, tråkigaste gångarten en stund. Skogsstigar med snö är underbart vackra. Mellan två lurviga öron blir utsikten fulländad. Visst fick hon som hon ville min gamla ponnytant. Vi yrde fram i full fräs på snötäckt skogsväg och de där lurviga öronen var spetsade. Några sura miner uppstod när tanten insåg att vi skulle rida den kortare turen, hon ville inte hem än. Jag fick kompensera med att träna in ett nytt trick när vi kom hem till stallet. Det är lätt att glömma bort hur lång tid det tar att träna in nya trick nu när hon kan några riktigt bra. Någon månads tragglande brukar jag räkna med. Tålamod och mycket godis. Det sista uppskattar både ponnytant och Österrikiska. Österrikiskan fick en puts och några minuters trickträning så att hon inte skulle känna sig helt bortglömd. Krigshästar är otroligt lättlärda, jag hinner inte riktigt med själv. När jag skulle cykla hem hade snön övergått i regn. Dyblöt, iskall men lycklig stövlade jag in genom dörren hemma. Österikiska krigshästar och fläckiga ponnytanter är bättre än alla mediciner och terapisessioner i världen. Jag hoppas att vi lyckas hålla dem pigga och friska i många långa år.

Idag är det dags för läkarbesöket som skulle skett förra veckan men då satte feber stopp för det mesta. Feber är faktiskt inte välkommen här mer. Vi är trötta på hen. Något annat jag är trött på är metastaser. Idag vill jag inte se några nya sådana för då blir jag minsann frustrerad. Vi bestämmer att det inte har kommit några nya och att de befintliga har krympt. Med tanke på alla vädermissöden, punkterade cyklar och infektioner jag har råkat ut för de senaste månaderna tycker jag att min oturskvot är fylld och att jag kan få tur på andra fronter, tex metastasfronten. Alla jag känner får hålla tummarna idag kl 13:30.

Annonser

En reaktion på ”Den när ponnytanten och Stormatte fick kvalitetstid en vanlig onsdag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s